Stödboende 16-20 (21)år
Vi erbjuder stödboende för åldern 16-20 (21) år som är i behov av stöd på grund familjeproblematik eller andra psykosociala svårigheter.
Det huvudsakliga syftet med stödboendet är att förberedas inför ett framtida självständigt boende. Insatsen anpassas utefter. Klientens behov. För att kunna bo i ett stödboende krävs att man är tillräckligt självständig för att klara sig själv utan daglig tillsyn. Men man kan utöver stöd från stödboende personal vid lämplighetsbedömning beviljas utökat mer omfattande stöd i form av öppenvård.
Inför en placering kartläggs klientens behov utifrån en bedömningsmall som ligger till grund för matchning, lämplighetsbedömning och upprättad riskbedömning för att tillgodose rätt stöd till klient och förebygga risken för sammanbrott. Denna bedömning tillsammans med vårdplan leder upprättande av en genomförandeplan i samtycke med klient och anger ramen för det gemensamma arbetet för aktuell placering i eget stödboende.
Ungdomsstödets stödboende består till största del av enskilda lägenheter i Malmö i samverkan med bostadsaktör. Den boende kan alltid nå jour dygnet runt.
Träningslägenheter 21-23 år (med inkluderande öppenvård/vardagligt stöd)
Verksamheten erbjuder träningslägenheter i Malmö, samt 2 andra städer (då dessa lägenheter även ligger i samma städer som vi bedriver skyddade boende placeringar delges dessa städer i kommunikation socialtjänsten). I träningslägenheten ger vi den unga vuxna stöd. Stödboende personal träffar klienten på veckobasis och arbetar utifrån klientens enskilda behov, som tillsammans förankrats i en samtyckt genomförandeplan och anger ramen för det gemensamma arbetet.
Hur går placeringen till?
– Socialtjänst kontaktar Ungdomsstödet för placeringsrådgivning/placeringsförfrågan.
- Bedömning om klient är rätt målgrupp och dess behov av stöd relevant för verksamheten. Detta görs utifrån en lämplighetsbedömnings tillika mall utformad av verksamheten.
- Vid Inskrivning erhålls vårdplan som tillsammans med en djupgående kartläggning kring ungdomens resurser och behov ligger till grund för målen i den genomförandeplan som upprättas.
- Vid inflyttning träffar personal i nära samordning klient och går igenom boenderegler, planerar och schemalägger insatsen samt budget och ser till att klienten blir hemmastad.
För mer omfattande information kring vårt arbete med klient se flik: Evidensbaserad praktik.
I våra lägenheter ingår bla:
- Hyresavgift
- Full utrustad lägenhet
- El/vatten
- Internet
- Adressändring
- Veckopeng
- Dygnet runt beredskap
- Hemförsäkring
- Komplett brandskydd
Vårt arbetssätt
Fas 1: Inledande arbete
Denna fas pågår i mellan 3-6 veckor oavsett omfattning i timmar eller mål.
Under fas ett ingår följande moment:
- Alliansskapande
För att kunna skapa förutsättningar för en lyckad insats så lägger vi tid och energi i början av uppdraget på att skapa en god relation mellan ungdomsbehandlare och barnet, ungdomen eller den unga vuxna (hädanefter i texten kommer ordet ungdomen representera samtliga titlar). För en lyckad insats behöver ungdomen känna tillit till ungdomsbehandlaren. Ungdomsbehandlaren arbetar även för att bygga upp en god relation till vårdnadshavaren och lägga upp en planering för deras kontakt utifrån vårdnadshavarens önskemål. - Genomförandeplan
När vi har erhållit uppdraget av socialsekreteraren utformar vi en genomförandeplan enligt BBIC, i samråd med ungdomen och hens vårdnadshavare för att sätta en tydlig gemensam struktur för hur målen skall uppnås. Under arbetet med genomförandeplanen prioriterar ungdomsbehandlare och ungdomen i vilken ordning de ska börja arbeta med de mål som socialsekreteraren definierat i uppdraget. - Första skattning – ASEBA, KASAM-13
För att få bästa förutsättningar för en lyckad insats samt för att kunna mäta insatsens resultat vid avslut, gör ungdomen inledande skattningar via Journal Digital. - Inledande kartläggning av risk- och skyddsfaktorer
För att lära känna och förstå ungdomens livssituation och livsvillkor, gör ungdomsbehandlare en inledande kartläggning av vilka risk- och skyddsfaktorer som kan identifieras. Här är det hjälpsamt om familjen samtycker till att ungdomsbehandlare får ta del av den utredning som föranledde insatsen. Kartläggningen utgår även från de skattningar som ungdomen avlagt. - Behandlingsrapport
Fasen avslutas med en skriftlig sammanställning i form av en insatsrapport eller en lägesrapport som skickas till socialsekreterare där en sammanfattning av ovanstående moment framgår.
Fas 2: Behandlingsarbete
Denna fas pågår i maximalt 20 veckor per mål/beteendeförändring.
Under fas två ingår följande moment:
- Målreflektioner
Genom att målreflektera så återbesöks målen för insatsen. Detta görs på veckobasis av ungdomsbehandlare och vid behov även tillsammans med ungdomen, vårdnadshavarna och socialsekreterare. Målreflektionerna görs utifrån en systemteoretisk vy, där systemanalysen och beteendeanalysen är ungdomsbehandlarens främsta redskap. - Händelseanalyser och fortsatt kartläggning
Det är svårt för oss människor att ändra på invanda mönster och beteenden och även om ungdomar tenderar att vara ett strå vassare på beteendeförändringar, går behandlingsarbetet inte alltid på räls. Ungdomsbehandlare analyserar tillsammans med ungdomen och vid behov även med vårdnadshavarna, vad det var som inte blev enligt plan, var i händelsekedjan det blev svårt och hur vi kan arbeta för att bygga upp en struktur så att samma misstag inte händer igen. Genom dessa analyser synliggörs ofta fler risk- och skyddsfaktorer i och runt ungdomen som är av vikt för behandlingsarbetet. - Metodbank
Ungdomsstödet arbetar generellt utifrån KBT och MI-metoden och kan vid behov även arbeta utifrån följande metoder: rePULSE, COPE och COPE tonår samt erbjuda en mer detaljerad kartläggning av barnets eller ungdomens kognitiva och sociala färdigheter. Ungdomsstödets personal har dessutom gedigna kunskaper inom systemteori, anknytningsteori, utvecklingspsykologi och familjepsykologi samt 10-års erfarenhet att arbeta med ungdomar i Malmö med omnejd. - Behandlingsrapport
Löpande var 6:e vecka skickas en insatsrapport eller en lägesrapport till ansvarig socialsekreterare, dels för att ge hen inblick i hur behandlingsarbetet fortskrider, dels i syfte att tillhandahålla ett tydligt underlag inför beslut om eventuellt kommande biståndsperiod. Under behandlingsarbetet fyller barnet eller ungdomen även i löpande skattningar, KASAM-13, som sammanställs i rapporterna.
Fas 3: Generaliserande arbete
Denna fas pågår i mellan 6-8 veckor.
Under fas tre ingår följande moment:
- Nätverksarbete och systemanalyser
Denna fas har fokus på generaliserande och befästande arbete för redan uppnådda mål, delmål eller beteendeförändring, för att bygga upp en försäkran om de kommer att bestå över tid. Det innebär ofta att engagera delar av ungdomens nätverk för att stötta upp där möjliga risker finns framöver. Det innebär även att ungdomsbehandlaren tillsammans med ungdomen och hens föräldrar, upprättar muntliga eller skriftliga systemanalyser av vad i och runt hen som gör att förändringen kommer att bestå. - Ny målfokusering
När ett eller flera av de prioriterade målen anses vara uppnådda, börjar ungdomsbehandlare och ungdomen att fokusera och arbeta aktivt med andra mål. Här reflekterar ungdomsbehandlare och ungdomen kring vilka generaliserande effekter som de nyss uppfyllda målen har haft, kanske har andra mål redan förbättrats eller uppnåtts. - Avslutsrapport och avslutande skattningar – ASEBA, KASAM-13
När samtliga mål för insatsen anses vara uppnådda hålls ett avslutande möte tillsammans med socialsekreterare. Socialsekreteraren tillhandahålls även en avslutsrapport som summerar ungdomens insats.Ungdomen gör även en avslutande skattning som genom verksamhetens effektutvärderingsinstrument sätt i relation till den inledande skattningen för att mäta och utvärdera påverkan av insatsen.
Vad som ingår
Här kommer information vad som ingår kring stödboendet.
Ekonomi
Veckopeng – Enligt normen för ekonomiskt bistånd (varierar utifrån ålder)
Busskort
När det gäller resor som ungdomen gör som en del i sin behandling för att t.ex kunna underhålla eller stärka positiva relationer står Ungdomsstödet för påfyllning av jojo-kort.
Cykel
Som boende får du tillgång till egen cykel.
Telefon/abonnemang
Ungdomsstödet hjälper ungdomen att skaffa en billig begagnad/billig telefon i det fall då ungdomen saknar telefon när hen kommer till boendet.
Ungdomsstödet står för refillkort. Andra former av telefonabonnemang eller telefoner ska vårdnadshavaren stå för.
Internet och bredband till Ungdomar i lägenhet
Ungdomsstödet står för ett abonnemang.
Möbler/inredning
Fullt inredd lägenhet med alla tillhörigheter ex tvättmaskin, oftast diskmaskin.
Aktiviteter
När ungdom vill prova på nya aktiviteter och detta bedöms som en del i behandlingen kommer Ungdomsstödet att stå för denna kostnad. Tex om en ungdom vill börja med att träna på gym så står ungdomsstödet för ett klippkort på 10 gånger för att sedan utvärdera hur denna aktivitet fungerar för ungdomen. Om aktiviteten fungerar bra och hjälper ungdomen i behandlingsarbetet kan behandlaren i samråd med ungdomsbehandlare bevilja träningskort som fortlöper framåt.
Försäkring
Ungdom försäkras genom försäkringsbolaget IF hemförsäkring.
Mediciner
Standard medicin vid bedömt behov (Alvedon, Nezeril, etc)
Evidensbaserad praktik
STÖDBOENDE/TRÄNINGSLÄGENHET
Klient
- Individrapport
- Tillgänglighet
- Flexiblel, inkl. akuta behov
- Engagemang, lyhördhet
- Motivera, ha kontakt och följa upp skolgång/praktik/arbete
- Fritdssysselsättning
- Drogtester
- Nära och personlig samordning
- Samverkan med andra för ärendet relevanta personer och aktörer
- Kontakt med vårdnadshavare
- Planera och göra budget
- Mat och kosthållnings kurs
- Hembesök
- Öppna bankkonto
- Placering i bostadskö
- ADL träning (städning, matlagning, hygien)
- Främja kontakten med hälsa och sjukvård
- Jour (dygnet runt)
Fakta/Evidens/Mätbarhet
- Systemteori
- MI
- KBT (systemsikt arbete, personal handledning varje vecka)
- rePULSE
- KSL (Öppenvård samt VUR- placeringar)
- Skattningar ( KASAM 13, YSR )
- Kartläggning utifrån risk och skydd (BBIC)
- Beteendeanalyser (Patogent och salutogent perspektiv)
- Journal Digital
Personal och kompetens
- Socionom eller liknande beteendevetenskaplig bakgrund
- Bred språk- och kulturkompetens
- Handledning (extern och intern)
- Systematiskt arbete – dokumentation redovisas i Journal Digital
- Kompetensutveckling
- Lägesrapport och behandlingsrapport till socialsekreterare
Dokumentation
Dokumentation
Ungdomsstödet arbetar utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Dokumentationssystemet Journal Digital som tillämpas följer socialstyrelsens och BBIC:s direktiv för genomförandeplaner och självskattningar.
Möjligheten att få insatsen mätbar finns med hjälp av våra evidensbaserade skattningsinstrument ASEBA. Ungdom, vårdnadshavare, lärare eller annan viktig person fyller då i skattningsformulär som sedan ligger till grund för uppföljning, utvärdering och kan användas som underlag för hur insatsen utfallit.
Ett annat syfte med skattningar är att insatsen upplevs som mer konkret och tydlig för både ungdomen, föräldrar, uppdragsgivare och ungdomsbehandlare.
Socialsekreteraren får behandlingsrapporter regelbundet med sammanfattning kring hur det går i insatserna.
Behandlingsprocessen synliggörs
De behandlingsmetoder som Ungdomsstödet använder görs på ett sådant sätt så att ungdom, anhöriga och uppdragsgivare kan följa behandlingsprocessen i detalj. Detta redogörs skriftligt och muntligt kontinuerligt vid uppföljningsträffar eller vid önskan. Alla som är involverade i barnet eller ungdomen ska kunna lita på att vi följer vårdplanen och kan redogöra för insatsen.
