Öppenvård Ungdom 13-23 år

Vår målgrupp

Barn och unga i åldrarna fr.o.m 10 år t.o.m 20 år med följande problematik:

  • Normbrytande beteende
  • Befinner sig i eller i riskzon för kriminalitet
  • Bruk/missbruk av droger
  • Hög frånvaro från skola, brist på skolmotivation, avsaknad av sysselsättning
  • Saknar meningsfull fritid
  • Psykisk ohälsa
  • Svårigheter i känslor och beteende (avsaknad av impulskontroll, känsloreglering, konflikthantering etc)
  • Har icke-fungerande relationer eller har svårt att skapa och bibehålla relationer
  • Avsaknad av rutiner och struktur i vardagen
  • Social isolering

Insatsens innehåll

  • Kartläggning och bedömning av aktuella metoder för ungdom
  • Relationsskapande med ungdom
  • Professionella samtal och behandling via våra metoder, ex. BVS-metoden®
  • Regelbunden kontakt med vårdnadshavare, skola och resterande nätverk.
  • Genomförandeplan med mål som följs upp regelbundet (Journal Digital).
  • Regelbunden återkoppling till socialsekreterare i form av behandlingsrapporter (Journal Digital).
  • Skattningar för mätbarhet kring förändringsarbetet (Journal Digital).
  • Drogtester (vid önskemål och behov).
  • Fokus på skyddsfaktorer, exempelvis kontinuerlig meningsfull fritidsaktivitet.
  • Gruppaktiviteter i samband med riskbedömning.
  • Försäkring via IF

Vårt arbetssätt

Fas 1: Inledande arbete

Denna fas pågår i mellan 3-6 veckor oavsett omfattning i timmar eller mål.

Under fas ett ingår följande moment:

  • Alliansskapande
    För att kunna skapa förutsättningar för en lyckad insats så lägger vi tid och energi i början av uppdraget på att skapa en god relation mellan ungdomsbehandlare och barnet, ungdomen eller den unga vuxna (hädanefter i texten kommer ordet ungdomen representera samtliga titlar). För en lyckad insats behöver ungdomen känna tillit till ungdomsbehandlaren. Ungdomsbehandlaren arbetar även för att bygga upp en god relation till vårdnadshavaren och lägga upp en planering för deras kontakt utifrån vårdnadshavarens önskemål.
  • Genomförandeplan
    När vi har erhållit uppdraget av socialsekreteraren utformar vi en genomförandeplan enligt BBIC, i samråd med ungdomen och hens vårdnadshavare för att sätta en tydlig gemensam struktur för hur målen skall uppnås. Under arbetet med genomförandeplanen prioriterar ungdomsbehandlare och ungdomen i vilken ordning de ska börja arbeta med de mål som socialsekreteraren definierat i uppdraget.
  • Första skattning – ASEBA, KASAM-13
    För att få bästa förutsättningar för en lyckad insats samt för att kunna mäta insatsens resultat vid avslut, gör ungdomen inledande skattningar via Journal Digital.
  • Inledande kartläggning av risk- och skyddsfaktorer
    För att lära känna och förstå ungdomens livssituation och livsvillkor, gör ungdomsbehandlare en inledande kartläggning av vilka risk- och skyddsfaktorer som kan identifieras. Här är det hjälpsamt om familjen samtycker till att ungdomsbehandlare får ta del av den utredning som föranledde insatsen. Kartläggningen utgår även från de skattningar som ungdomen avlagt.
  • Behandlingsrapport
    Fasen avslutas med en skriftlig sammanställning i form av en insatsrapport eller en lägesrapport som skickas till socialsekreterare där en sammanfattning av ovanstående moment framgår. 

Fas 2: Behandlingsarbete

Denna fas pågår i maximalt 20 veckor per mål/beteendeförändring.

Under fas två ingår följande moment:

  • Målreflektioner
    Genom att målreflektera så återbesöks målen för insatsen. Detta görs på veckobasis av ungdomsbehandlare och vid behov även tillsammans med ungdomen, vårdnadshavarna och socialsekreterare. Målreflektionerna görs utifrån en systemteoretisk vy, där systemanalysen och beteendeanalysen är ungdomsbehandlarens främsta redskap.
  • Händelseanalyser och fortsatt kartläggning
    Det är svårt för oss människor att ändra på invanda mönster och beteenden och även om ungdomar tenderar att vara ett strå vassare på beteendeförändringar, går behandlingsarbetet inte alltid på räls. Ungdomsbehandlare analyserar tillsammans med ungdomen och vid behov även med vårdnadshavarna, vad det var som inte blev enligt plan, var i händelsekedjan det blev svårt och hur vi kan arbeta för att bygga upp en struktur så att samma misstag inte händer igen. Genom dessa analyser synliggörs ofta fler risk- och skyddsfaktorer i och runt ungdomen som är av vikt för behandlingsarbetet.
  • Metodbank
    Ungdomsstödet arbetar generellt utifrån KBT och MI-metoden och kan vid behov även arbeta utifrån följande metoder: rePULSE, COPE och COPE tonår samt erbjuda en mer detaljerad kartläggning av barnets eller ungdomens kognitiva och sociala färdigheter. Ungdomsstödets personal har dessutom gedigna kunskaper inom systemteori, anknytningsteori, utvecklingspsykologi och familjepsykologi samt 10-års erfarenhet att arbeta med ungdomar i Malmö med omnejd.
  • Behandlingsrapport
    Löpande var 6:e vecka skickas en insatsrapport eller en lägesrapport till ansvarig socialsekreterare, dels för att ge hen inblick i hur behandlingsarbetet fortskrider, dels i syfte att tillhandahålla ett tydligt underlag inför beslut om eventuellt kommande biståndsperiod. Under behandlingsarbetet fyller barnet eller ungdomen även i löpande skattningar, KASAM-13, som sammanställs i rapporterna.

Fas 3: Generaliserande arbete

Denna fas pågår i mellan 6-8 veckor.

Under fas tre ingår följande moment:

  • Nätverksarbete och systemanalyser
    Denna fas har fokus på generaliserande och befästande arbete för redan uppnådda mål, delmål eller beteendeförändring, för att bygga upp en försäkran om de kommer att bestå över tid. Det innebär ofta att engagera delar av ungdomens nätverk för att stötta upp där möjliga risker finns framöver. Det innebär även att ungdomsbehandlaren tillsammans med ungdomen och hens föräldrar, upprättar muntliga eller skriftliga systemanalyser av vad i och runt hen som gör att förändringen kommer att bestå.
  • Ny målfokusering
    När ett eller flera av de prioriterade målen anses vara uppnådda, börjar ungdomsbehandlare och ungdomen att fokusera och arbeta aktivt med andra mål. Här reflekterar ungdomsbehandlare och ungdomen kring vilka generaliserande effekter som de nyss uppfyllda målen har haft, kanske har andra mål redan förbättrats eller uppnåtts.
  • Avslutsrapport och avslutande skattningar – ASEBA, KASAM-13
    När samtliga mål för insatsen anses vara uppnådda hålls ett avslutande möte tillsammans med socialsekreterare. Socialsekreteraren tillhandahålls även en avslutsrapport som summerar ungdomens insats.Ungdomen gör även en avslutande skattning som genom verksamhetens effektutvärderingsinstrument sätt i relation till den inledande skattningen för att mäta och utvärdera påverkan av insatsen.

 

 

Evidensbaserad praktik

Klient

  • Genomförandeplan
  • Strukturerat arbete med målen
  • Hög tillgänglighet
  • Flexibilitet, inklusive akuta behov
  • Engagemang, lyhördhet
  • Motivation
  • Kontakt och uppföljning med skolgång/praktik
  • Fritidssysselsättning
  • Nära och personlig samordning
  • Samverkan med andra för ärendet relevanta personer och aktörer
  • Kontakt med vårdnadshavare
  • Jour kväll och helger om behandlare ej är tillgänglig

Fakta/Evidens/Mätbarhet

  • Systemteoretiskt perspektiv
  • MI
  • KBT ex rePULSE
  • Psykoterapi
  • Skattningar (KASAM 13, YSR)
  • Kartläggning utifrån risk- och skyddsfaktorer (BBIC)
  • Beteendeanalyser (Patogent och salutogent perspektiv)
  • Journal Digital

Personal och kompetens

  • Socionom eller liknande beteendevetenskaplig bakgrund
  • Bred språk- och kulturkompetens
  • Handledning (extern och intern)
  • Systematiskt arbete – dokumentation redovisas i Journal Digital
  • Kompetensutveckling
  • Löpande behandlingsrapporter till socialsekreterare

Dokumentation

Dokumentation

Ungdomsstödet arbetar utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Dokumentationssystemet Journal Digital som tillämpas följer socialstyrelsens och BBIC:s direktiv för genomförandeplaner och självskattningar.

Möjligheten att få insatsen mätbar finns med hjälp av våra evidensbaserade skattningsinstrument ASEBA. Ungdom, vårdnadshavare, lärare eller annan viktig person fyller då i skattningsformulär som sedan ligger till grund för uppföljning, utvärdering och kan användas som underlag för hur insatsen utfallit.

Ett annat syfte med skattningar är att insatsen upplevs som mer konkret och tydlig för både ungdomen, föräldrar, uppdragsgivare och ungdomsbehandlare.

Socialsekreteraren får behandlingsrapporter regelbundet med sammanfattning kring hur det går i insatserna.

Behandlingsprocessen synliggörs

De behandlingsmetoder som Ungdomsstödet använder görs på ett sådant sätt så att ungdom, anhöriga och uppdragsgivare kan följa behandlingsprocessen i detalj. Detta redogörs skriftligt och muntligt kontinuerligt vid uppföljningsträffar eller vid önskan. Alla som är involverade i barnet eller ungdomen ska kunna lita på att vi följer vårdplanen och kan redogöra för insatsen.