Öppenvård 0-23 år

Öppenvård 0-23 år

Ungdomsstödet erbjuder behovsanpassad öppenvårdsbehandling för barn och ungdomar 0-23 år och deras familjer.

Målgrupp

Målgruppen för denna insats är familjer med barn med ex. följande problematik:

  • Normbrytande beteende
  •  Barn/unga som befinner sig i eller i riskzon för kriminalitet eller annan utsatthet
  • Bruk/missbruk av droger
  • Hög frånvaro från skola, brist på skolmotivation, avsaknad av sysselsättning
  •  Hemmasittare
  •  Avsaknad meningsfull fritid
  •  Psykisk ohälsa
  •  Svårigheter att hantera/reglera känslor och beteende
  •  Har icke-fungerande relationer eller har svårt att skapa och bibehålla relationer
  •  Avsaknad av rutiner och struktur i vardagen
  •  Social isolering
  •  Bristande föräldraförmåga

Insatsens innehåll

  • Strukturerat målbaserat behandlingsarbete
  •  Hög tillgänglighet och flexibilitet, även vid akuta behov
  •  Kartläggning utifrån risk- och skyddsfaktorer (BBIC)
  •  Beteendeanalyser (Patogent och salutogent perspektiv)
  •  Professionella samtal och behandling utifrån ex. Systemteoretiskt perspektiv, KBT, MI, Re-Pulse, Kriminaltet som livsstil,
  •  Regelbunden kontakt med vårdnadshavare, skola och resterande nätverk.
  • Genomförandeplan med mål som följs upp regelbundet (Journal Digital).
  •  Regelbunden återkoppling till socialsekreterare i form av behandlingsrapporter (Journal Digital).
  •  Skattningar för mätbarhet kring förändringsarbetet (Journal Digital).
  •  Drogtester (vid önskemål och behov).
  •  Journal Digital
  •  Veckovis handledning för behandlare
  •  Jour kväll och helger om behandlare ej är tillgänglig
  •  Försäkring via IF
  •  Dokumentationssystemet Journal Digital som följer Socialstyrelsens och BBIC:s direktiv för genomförandeplaner och självskattningar.

Vårt arbetssätt

Inledande kartläggning av risk- och skyddsfaktorer

För att lära känna och förstå ungdomens livssituation och livsvillkor, gör ungdomsbehandlare en inledande kartläggning av vilka risk- och skyddsfaktorer som kan identifieras. Här är det hjälpsamt om familjen samtycker till att ungdomsbehandlare får ta del av den utredning som föranledde insatsen.

Genomförandeplan

Utifrån vårdplanen utformar behandlare/klient en genomförandeplan, d.v.s en planering för att skapa samsyn och tydliggöra en gemensam struktur för hur målen skall uppnås.

Skattningar – ASEBA, KASAM-13 m.fl.

Våra behandlare har tillgång till evidensbaserade skattningsinstrument så som bl.a. ASEBA genom journalsystemet. Ungdom, vårdnadshavare, lärare eller annan viktig person fyller då i skattningsformulär som sedan ligger till grund för uppföljningsmöten. För att öka förutsättningar för en lyckad insats samt för att kunna mäta insatsens resultat vid avslut, kan behandlare och ungdomen göra inledande och avslutade skattningar.

Månadsrapport

I slutet av varje månad sammanfattas det pågående behandlingsarbetet i förhållande till målen i en månadsrapport som skickas till ansvarig socialsekreterare.

Metodbank

Ungdomsstödet arbetar generellt utifrån KBT och MI-metoden och kan vid behov även arbeta utifrån följande metoder: rePULSE och Kriminalitet som livsstil. Ungdomsstödets behandlare har även bred kunskap inom systemteori, anknytningsteori, utvecklingspsykologi och familjepsykologi. Behandlingsprocessen redogörs för löpande i månadsrapporten samt på uppföljningsmöte i syfte att ungdom, anhöriga och uppdragsgivare ska kunna följa behandlingsprocessen i detalj.

Nätverksarbete och systemanalyser

Våra behandlare arbetar systemiskt, nätverksbaserat och använder sig löpande av systemanalyser i syfte att bygga upp hållbara förutsättningar för att förändringar som uppnås under insatsen gång också kan upprätthållas självständigt av familjen/nätverket över tid.

Skattningar – ASEBA, KASAM-13 m.fl.

Våra behandlare har tillgång till evidensbaserade skattningsinstrument så som bl.a. ASEBA genom journalsystemet. Ungdom, vårdnadshavare, lärare eller annan viktig person fyller då i skattningsformulär som sedan ligger till grund för uppföljningsmöten. För att öka förutsättningar för en lyckad insats samt för att kunna mäta insatsens resultat vid avslut, kan behandlare och ungdomen göra inledande och avslutade skattningar.

Månadsrapport

I slutet av varje månad sammanfattas det pågående behandlingsarbetet i förhållande till målen i en månadsrapport som skickas till ansvarig socialsekreterare.

Nätverksarbete och systemanalyser

Våra behandlare arbetar systemiskt, nätverksbaserat och använder sig löpande av systemanalyser i syfte att bygga upp hållbara förutsättningar för att förändringar som uppnås under insatsen gång också kan upprätthållas självständigt av familjen/nätverket över tid.

Avslutsrapport och avslutande skattningar – ASEBA, KASAM-13

När samtliga mål för insatsen anses vara uppnådda hålls ett avslutande möte tillsammans med socialsekreterare. Socialsekreteraren erhåller då även en avslutsrapport som summerar ungdomens insats. Avslutande skattningar kan användas som underlag för att undersöka hur insatsen utfallit samt för att utvärdera huruvida insatsen upplevts som konkret och tydlig för både ungdomen, föräldrar, uppdragsgivare och ungdomsbehandlare.