Målgrupp
Målgruppen för denna insats är familjer med barn med ex. följande problematik:
- Normbrytande beteende
- Barn/unga som befinner sig i eller i riskzon för kriminalitet eller annan utsatthet
- Bruk/missbruk av droger
Hög frånvaro från skola, brist på skolmotivation, avsaknad av sysselsättning - Hemmasittare
- Avsaknad meningsfull fritid
- Psykisk ohälsa
- Svårigheter att hantera/reglera känslor och beteende
- Har icke-fungerande relationer eller har svårt att skapa och bibehålla relationer
- Avsaknad av rutiner och struktur i vardagen
- Social isolering
- Bristande föräldraförmåga
Insatsens innehåll
- Komplement till ungdomsbehandling
- Systemiskt strukturerat målbaserat behandlingsarbete utifrån familjen som emotionell enhet
- Fokus på anknytning, kommunikation och samspel
- Färdighetsträning
- Kartläggning utifrån risk- och skyddsfaktorer (BBIC)
- Beteendeanalyser (Patogent och salutogent perspektiv)
- Samverkan med ungdomsbehandlare, skola, vård m.fl.
- Professionella samtal och behandling utifrån Systemteoretiskt perspektiv, KBT, MI
- Möjlighet till drogtest om det är uttalat i vårdplan
- Genomförandeplan med mål som följs upp regelbundet (Journal Digital).
- Regelbunden återkoppling till socialsekreterare i form av behandlingsrapporter (Journal Digital).
- Skattningar för mätbarhet kring förändringsarbetet (Journal Digital).
- Journal Digital
- Hög tillgänglighet och flexibilitet, även vid akuta behov
- Veckovis handledning för behandlare
- Jour kväll och helger om behandlare ej är tillgänglig
- Försäkring via IF
- Dokumentationssystemet Journal Digital som följer Socialstyrelsens och BBIC:s direktiv för genomförandeplaner och självskattningar.
Vårt arbetssätt
Familjebehandling
Familjebehandling kan ses som ett komplement till ungdomsbehandlig. Vi riktar oss till att stötta förälder, synliggöra mönster och motivera till att bryta önskvärda mönster. Familjebehandlaren arbetar till stor del hemma hos familjen som förstärkt föräldrastöd.
Inledande kartläggning av risk- och skyddsfaktorer
För att lära känna och förstå familjen som helhet och deras livssituation och livsvillkor, gör behandlaren en inledande kartläggning av vilka risk- och skyddsfaktorer som kan identifieras. Behandlaren observerar även aknytnings- kommunikations- och sampselsmönster, relationskvalité samt förlorarnas förmåga att bemöta och tillgodose barnets/ ungdomens behov. Det hjälpsamt om familjen samtycker till att behandlare får ta del av den utredning som föranledde insatsen.
Familjebehandlare stärker föräldraskap och samarbete
Familjebehandlaren arbetar aktivt med att stärka föräldrarna att våga gränssätta, vara tydliga och att stärka relationen till sitt barn/ungdom. Ofta arbetar behandlaren även med att stärka kontakt mellan hem/skola och andra relevanta myndigheter som behöva kopplas på. Behandlingsarbetet är också inriktat på att stärka förälder att själv ta initiativ och bygga upp de kontakter de inte haft ork till under en längre problematisk tid.
Hjälpa föräldrarna att hjälpa barnet
När vi genom ett förstärkt föräldrastöd möter upp och involverar vårdnadshavarna i förändringsarbetet medför detta ofta att de både lär känna sig själva bättre men även barnet och varandra.
Färdighetsträning och kommunikation
Genom att träna upp vårdnadshavarnas sociala ledarskap och skapa trygga forum för att diskutera svåra frågor i familjen möjliggörs samsyn och ett gemensamt förhållningssätt mellan vårdnadshavarna.
Genomförandeplan
Utifrån vårdplanen utformar behandlare/klient en genomförandeplan, d.v.s en planering för att skapa samsyn och tydliggöra en gemensam struktur för hur målen skall uppnås.
Färdighetsträning och kommunikation
Genom att träna upp vårdnadshavarnas sociala ledarskap och skapa trygga forum för att diskutera svåra frågor i familjen möjliggörs samsyn och ett gemensamt förhållningssätt mellan vårdnadshavarna.
Skattningar – ASEBA, KASAM-13 m.fl.
Våra behandlare har tillgång till evidensbaserade skattningsinstrument så som bl.a. ASEBA genom journalsystemet. Ungdom, vårdnadshavare, lärare eller annan viktig person fyller då i skattningsformulär som sedan ligger till grund för uppföljningsmöten. För att öka förutsättningar för en lyckad insats samt för att kunna mäta insatsens resultat vid avslut, kan behandlare och ungdomen göra inledande och avslutade skattningar.
Månadsrapport
I slutet av varje månad sammanfattas det pågående behandlingsarbetet i förhållande till målen i en månadsrapport som skickas till ansvarig socialsekreterare.
Nätverksarbete och systemanalyser
Våra behandlare arbetar systemiskt, nätverksbaserat och använder sig löpande av systemanalyser i syfte att bygga upp hållbara förutsättningar för att förändringar som uppnås under insatsen gång också kan upprätthållas självständigt av familjen/nätverket över tid.
Avslutsrapport och avslutande skattningar – ASEBA, KASAM-13
När samtliga mål för insatsen anses vara uppnådda hålls ett avslutande möte tillsammans med socialsekreterare. Socialsekreteraren erhåller då även en avslutsrapport som summerar ungdomens insats. Avslutande skattningar kan användas som underlag för att undersöka hur insatsen utfallit samt för att utvärdera huruvida insatsen upplevts som konkret och tydlig för både ungdomen, föräldrar, uppdragsgivare och ungdomsbehandlare.