Anknytning och samspel
De viktigaste resurserna för ett barn eller ungdom är vuxna som kan stötta, leda och växa tillsammans med denne. Vuxna är också de personer som behövs mest när ett barn eller ungdom håller på att utvecklas. De som betyder mest för denne i sin tur och viktigast av alla vuxna är själva vårdnadshavarna där en trygg anknytning och en samsyn och gemensamt förhållningssätt som skapar förutsägbarhet och tillit är i fokus. De vårdnadshavare som har sina barn aktuella hos oss har inte alltid förutsättningarna, resurserna, verktygen eller träningen som behövs för att möta upp barnets eller ungdomens behov.
Vi har ett team familjebehandlare som arbetar hemma hos familjen som förstärkt föräldrastöd. Vi arbetar utifrån MI/KBT i ett manualstyrt program som tydliggör processen för individen kring vilka mål vi jobbar utifrån och hur vi ska nå dit.
Familjebehandlaren börjar med fördjupad kartläggning tillsammans med familj/ förälder i syfte om att ta fram tydliga mål för stödet. Vi arbetar aktiv med att stärka föräldrarna att våga gränssätta, vara tydliga och att stärka relationen till sin tonåring. Ofta arbetar vi med att stärka kontakt mellan hem/skola och andra relevanta myndigheter som behöva kopplas på. Föräldrastödet arbetar mycket med att stärka förälder att själv ta initiativ och bygga upp de kontakter de inte haft ork till under en längre problematisk tid.
Vi är ett komplement till ungdomsbehandlig. Vi riktar oss till att stötta förälder, synliggöra mönster och motivera till att bryta önskvärda mönster. Som familjebehandlare samverkar vi med ungdomsbehandlare i frågor som rör skola, sjukvård och planering i familjen.
Familjen som en emotionell enhet
Vårt arbete med ett barn eller ungdom är viktigt för att denne ska få stöd och träning i att ta bättre beslut och skapa vanor som är prosociala. Detta stöd kommer eventuellt att försvinna när insatsen avslutas och då är det avgörande att ungdomen själv har utvecklat verktyg för att ta sig an livet bättre men även att vi hunnit arbeta och stötta familjen att stötta barnet. De utmaningar som uppstår i relationer kan även överkommas i samma relationer.
Hjälpa föräldrarna att hjälpa barnet
När vi genom ett förstärkt föräldrastöd i vår insats möter upp och involverar vårdnadshavarna i arbetet så får de också lära känna dels sig själva bättre men även barnet och varandra. De får även en chans att känna tillit till oss och vi får en möjlighet att stötta dem att stötta barnet.
Färdighetsträning och kommunikation
Genom att träna upp vårdnadshavarna sociala ledarskap och skapa forum för att diskutera svåra frågor i familjen så närmar sig vårdnadshavarna en samsyn och ett gemensamt förhållningssätt samtidigt som de deltar i professionella samtal och stöd av våra familjebehandlare.
Vårt arbetssätt
Fas 1: Inledande arbete
Denna fas pågår i mellan 3-6 veckor oavsett omfattning i timmar eller mål.
Under fas ett ingår följande moment:
- Alliansskapande
För att kunna skapa förutsättningar för en lyckad insats så lägger vi tid och energi i början av uppdraget på att skapa en god relation mellan familjebehandlaren och vårdnadshavaren, vårdnadshavarna, föräldrarna eller omsorgsgivaren (hädanefter i texten kommer ordet föräldern representera samtliga titlar). För en lyckad insats behöver föräldern känna tillit till familjebehandlaren. - Genomförandeplan
När vi har erhållit uppdraget av socialsekreteraren utformar vi en genomförandeplan enligt BBIC i samråd med föräldern för att sätta en tydlig gemensam struktur för hur målen skall uppnås. Under arbetet med genomförandeplanen prioriterar familjebehandlaren och föräldern i vilken ordning de ska börja arbeta med de mål som socialsekreteraren definierat i uppdraget samt om de ser andra mål och behov. - Inledande kartläggning av risk- och skyddsfaktorer
För att lära känna och få förståelse för barnets eller ungdomens livssituation och livsvillkor, gör familjebehandlare tillsammans med föräldern, ungdomsbehandlaren samt barnet eller ungdomen i fråga, en inledande kartläggning av vilka risk- och skyddsfaktorer som kan identifieras. Här är det hjälpsamt om familjen samtycker till att behandlarna får ta del av den utredning som föranledde insatsen. Samtal förs med föräldern om tankar och värderingar kring föräldraskap. - Första skattning – Alamba /APQ
För att få bästa förutsättningar för en lyckad insats samt för att kunna mäta insatsens resultat vid avslut, gör föräldern inledande skattningar via Journal Digital. Skattningarna är även till hjälp vid kartläggningen av risk- och skyddsfaktorer.
- Behandlingsrapport
Fasen avslutas med en skriftlig sammanställning i form av en insatsrapport eller en lägesrapport som skickas till socialsekreterare där en sammanfattning av ovanstående moment framgår.
Fas 2: Behandlingsarbete
Denna fas pågår i maximalt 20 veckor per mål/beteendeförändring.
Under fas två ingår följande moment:
- Målreflektioner
Genom att målreflektera så återbesöks målen för insatsen. Detta görs på veckobasis av familjebehandlare och vid behov även tillsammans med föräldern, barnet eller ungdomen och socialsekreterare. Målreflektionerna görs utifrån en systemteoretisk vy, där systemanalysen och beteendeanalysen är familjebehandlarens främsta redskap. - Händelseanalyser och fortsatt kartläggning
Det är svårt för oss människor att ändra på invanda mönster och beteenden och går behandlingsarbetet inte alltid på räls. Familjebehandlaren analyserar tillsammans med föräldern och vid behov även med barnet eller ungdomen om vad det var som inte blev enligt plan, var i händelsekedjan det blev svårt och hur vi kan arbeta för att bygga upp en struktur så att samma misstag inte händer igen. Genom dessa analyser synliggörs ofta fler risk- och skyddsfaktorer som är av vikt för kartläggningen och behandlingsarbetet. - Metodbank
Ungdomsstödet arbetar generellt utifrån KBT och MI-metoden. Arbetet med föräldern vilar främst på en grund från F-KBT; kognitiv beteendeterapi med specialinriktning på familjebehandling. Metoden grundar sig på forskning och beprövade tekniker från KBT och erbjuder samtalsbaserade, effektiva och konkreta kartläggande samt behandlande verktyg som lämpar sig i behandlingsarbetet med föräldern.
Vid behov kan vi även arbeta utifrån rePULSE (rePULSE
grundmaterial samt rePULSE reGRÅ arbetsböcker riktade till vuxna) samt erbjuda en mer detaljerad kartläggning av barnets eller ungdomens kognitiva och sociala färdigheter.
Ungdomsstödets personal har dessutom gedigna kunskaper inom systemteori, anknytningsteori, utvecklingspsykologi och familjepsykologi samt 10-års erfarenhet av att arbeta med ungdomar och deras familjer i Malmö med omnejd.
- Behandlingsrapport
Löpande var 6:e vecka skickas en insatsrapport eller en lägesrapport till ansvarig socialsekreterare, dels för att ge hen inblick i hur behandlingsarbetet fortskrider, dels i syfte att tillhandahålla ett tydligt underlag inför beslut om eventuellt kommande biståndsperiod.
Fas 3: Generaliserande arbete
Denna fas pågår i mellan 6-8 veckor.
Under fas tre ingår följande moment:
- Nätverksarbete och systemanalyser
Denna fas har fokus på generaliserande och befästande arbete för redan uppnådda mål, delmål eller beteendeförändringar, för att bygga upp en försäkran om att förändringen kommer att vara över tid. Systemanalyser upprättas tillsammans med föräldern för att belysa vad i och runt hen som gör att förändringen kommer att bestå. - Ny målfokusering
När ett eller flera av de prioriterade målen anses vara uppnådda, börjar familjebehandlaren och föräldern att fokusera och arbeta aktivt med andra mål. Här reflekterar familjebehandlaren tillsammans med föräldern kring vilka generaliserande effekter som de nyss uppfyllda målen har haft, kanske har andra mål redan förbättrats eller uppnåtts. - Avslutsrapport och avslutande skattningar
När samtliga mål för insatsen anses vara uppnådda hålls ett avslutande möte tillsammans med socialsekreterare. Socialsekreteraren tillhandahålls även en avslutsrapport som summerar insatsens gång.Föräldern gör även en avslutande skattning som genom verksamhetens effektutvärderingsinstrument sätt i relation till den inledande skattningen för att mäta och utvärdera påverkan av insatsen.
Evidensbaserad praktik
Klient
- Praktiskt stöd i vardagssituationer/hem
- Gemensamma träffar/praktiskt relationsstöd
- Handledning till vårdnadshavare och ungdom
- Tillgänglighet/Jour
- Flexibelt och individanpassat
- Nära och personlig samordning och samverkan
Fakta/Evidens/Mätbarhet
- Systemteoretiskt perspektiv
- MI
- Ramverk utifrån KBT
- Psykoterapi
- Skattningar (CBCL, APQ)
- Kartläggning utifrån risk- och skyddsfaktorer (BBIC)
- Beteendeanalyser (Patogent och salutogent perspektiv)
- Journal Digital
Personal och kompetens
- Socionom eller liknande beteendevetenskaplig bakgrund
- Bred språk- och kulturkompetens
- Handledning (extern och intern)
- Systematiskt arbete – dokumentation redovisas i Journal Digital
- Kompetensutveckling
- Löpande behandlingsrapporter till socialsekreterare
Dokumentation
Dokumentation
Verksamheten arbetar utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Dokumentationssystemet Journal Digital som tillämpas följer socialstyrelsens och BBIC:s direktiv för genomförandeplaner och självskattningar.
Möjligheten att få insatsen mätbar finns med hjälp av våra evidensbaserade skattningsinstrument. Förälder fyller då i skattningsformulär som sedan ligger till grund för uppföljning, utvärdering och kan användas som underlag för hur insatsen utfallit.
Ett annat syfte med skattningar är att insatsen upplevs som mer konkret och tydlig för både föräldrer, uppdragsgivare och familjebehandlaren.
Socialsekreteraren får behandlingsrapporter regelbundet med sammanfattning kring hur det går i insatserna.
Behandlingsprocessen synliggörs
De behandlingsmetoder som verksamheten använder görs på ett sådant sätt så att uppdragsgivare kan följa behandlingsprocessen. Detta redogörs skriftligt och muntligt kontinuerligt vid uppföljningsträffar eller vid önskan så att vi kan säkerställa att vårdplanen följs.