Öppenvård 0-23 år / Öppenvård familj – Stöd och behandling

Öppenvård

Ungdomsstödet erbjuder en behovs- och individanpassad öppenvårdsbehandling för barn och unga mellan 0-23 år, samt deras familjer. Hos oss sker löpande utvärdering och systematiska uppföljningar kring dina upplevelser gällande våra insatser. Våra utvärderingar och uppföljningar sker i syfte att kunna anpassa och utveckla våra stöd- och behandlingsinsatser utifrån individens aktuella situation, mående och behov.

För att lämna dina synpunkter anonymt fyll gärna i vår åsiktsblankett. Vi värdesätter dina tankar och upplevelser.

Målgrupp

Denna insatsen vänder sig till familjer med barn som exempelvis kämpar med följande problematiker och/eller utmaningar

  • Normbrytande beteende
  • Barn/unga som befinner sig i eller är i riskzon för kriminalitet eller annan utsatthet
  • Bruk/missbruk av droger
  • Hög frånvaro från skola, brist på skolmotivation, avsaknad av sysselsättning
  • Hemmasittare
  • Avsaknad av en meningsfull fritid
  • Psykisk ohälsa/sjukdom
  • Svårigheter att hantera/reglera känslor och beteende
  • Har icke-fungerande relationer eller har svårt att skapa och bibehålla relationer
  • Avsaknad av rutiner och struktur i vardagen
  • Social isolering
  • Där bristande föräldraförmåga exisisterar

Insatsens innehåll och innebörd

  • Strukturerat, målbaserat och individanpassat stöd- och behandlingsarbete
  • Hög tillgänglighet och flexibilitet, även vid akuta behov
  • Kartläggning utifrån risk- och skyddsfaktorer (BBIC)
  • Beteendeanalyser (Patogent och salutogent perspektiv)
  • Professionella samtal, stöd och behandling utifrån bland annat Systemteoretiskt perspektiv, KBT, MI, rePULSE, A-CRA (Adolescent Community Reinforcement Approach) och Kriminaltet som livsstil (KSL)
  • Regelbunden kontakt med vårdnadshavare, skola och resterande nätverk, som för individen är av betydelse
  • Genomförandeplan med mål som följs upp regelbundet tillsammans med individen
  • Individbaserad systematisk uppföljning (ISU)
  • Regelbunden återkoppling till socialsekreterare i form av månadsrapporter (Journal Digital) och avstämningar
  • Skattningar genomförs för mätbarhet kring förändringsarbetet
  • Drogtester (vid önskemål och behov)
  • Veckovis handledning för stöd- och behandlingspersonal
  • Jour finns under kvällar och helger, om stöd- eller behandlingspersonal ej är tillgänglig
  • Försäkring via IF
  • Dokumentationssystemet Journal Digital som följer Socialstyrelsens och BBIC:s direktiv för genomförandeplaner och självskattningar.

Vårt arbetssätt

Inledande kartläggning av risk- och skyddsfaktorer

För att lära känna och förstå ungdomen och i en del fall familjen som helhet samt deras livssituation och livsvillkor så sker en inledande kartläggning av vilka risk- och skyddsfaktorer som kan identifieras. Samtycke till att ta del av utredning som föranledde till insats är behjälpligt.

Personal observerar i familjesammanhang även anknytnings- kommunikations- och samspelsmönster, relationskvalitét samt föräldrarnas förmåga att bemöta och tillgodose barnets/ ungdomens behov. Det hjälpsamt om familjen samtycker till att behandlare får ta del av den utredning som föranledde insatsen.

Genomförandeplan

Utifrån vårdplanen utformar behandlare/stödpersonal tillsammans med klient en genomförandeplan, d.v.s en planering för att skapa samsyn och tydliggöra en gemensam struktur för hur målen skall uppnås samt vilka mål som berörs.

Skattningar – ASEBA, KASAM-13 m.fl.

Vår stöd- och behandlingspersonal har tillgång till evidensbaserade skattningsinstrument så som bl.a. ASEBA genom journalsystemet. Ungdom, vårdnadshavare, lärare eller annan relevant person fyller då i skattningsformulär som sedan ligger till grund för uppföljningsmöten. För att öka förutsättningar för en lyckad insats samt för att kunna mäta insatsens resultat vid avslut, kan stöd- och behandlingspersonal tillsammans med ungdomen göra inledande och avslutade skattningar. Detta kopplas också samman med  verksamhetens arbete gällande individbaserad systematisk uppföljning (ISU).

Familjestöd och behandling

Familjestöd och behandling kan ses som ett komplement till ungdomsstöd och behandling. Vi riktar oss till att stötta förälder, synliggöra mönster och motivera till att bryta önskvärda mönster. Familjebehandlaren arbetar till stor del hemma hos familjen som förstärkt föräldrastöd.

Genom förstärkt föräldrastöd möter vi upp och involverar vårdnadshavarna i förändringsarbetet vilket ofta medför att vårdnadshavarna både lär känna sig själva bättre men även barnet och varandra.

Vårdnadshavarnas får genom stöden också möjlighet till att stärka egenskaper så som sociala ledarskap, till att gränssätta och till att skapa trygga forum för att diskutera svåra frågor i familjen möjliggörs samsyn och ett gemensamt förhållningssätt mellan vårdnadshavarna. Stödet utgår från att bland annat stärka relationen till sitt barn/ungdom samt att stärka kontakt mellan hem/skola och andra relevanta myndigheter som behöva kopplas på.

Månadsrapport

I slutet av varje månad sammanfattas det pågående stöd- och behandlingsarbetet i de aktuella ärendena. Denna sammanfattning som sker förhåller sig till de mål som finns i genomförandeplanen och resulterar i form av en månadsrapport. Denna månadsrapport skickas månadsvis till ansvarig socialsekreterare.

Nätverksarbete och systemanalyser

Vår stöd- och behandlingspersonal arbetar systemiskt, nätverksbaserat och använder sig löpande av systemanalyser i syfte att bygga upp hållbara förutsättningar för att förändringar som uppnås under insatsen gång också kan upprätthållas självständigt av ungdomen/familjen/nätverket över tid.

Metodbank

Ungdomsstödet arbetar generellt utifrån KBT och MI-metoden och kan vid behov även arbeta utifrån följande metoder: rePULSE, A-CRA (Adolescent Community Reinforcement Approach) och Kriminalitet som livsstil. Ungdomsstödets behandlare har även bred kunskap inom systemteori, anknytningsteori, utvecklingspsykologi och familjepsykologi. Behandlingsprocessen redogörs för löpande i månadsrapporten samt på uppföljningsmöte i syfte att ungdom, anhöriga och uppdragsgivare ska kunna följa behandlingsprocessen i detalj.

Avslutsrapport och avslutande skattningar – ASEBA, KASAM-13

När samtliga mål för insatsen anses vara uppnådda hålls ett avslutande möte tillsammans med socialsekreterare. Socialsekreteraren erhåller då även en avslutsrapport som summerar ungdomens insats. Avslutande skattningar kan användas som underlag för att undersöka hur insatsen utfallit samt för att utvärdera huruvida insatsen upplevts som konkret och tydlig för både ungdomen, föräldrar, uppdragsgivare och ungdomsbehandlare.